Arkiv för kategori ‘Åsiktshörnan’

Läste precis en ung killes blogg. Där hade han lagt upp en bild på sina ben och skrivit ”ät en gång om dagen så får ni lika fin kropp som mig, om ni blir hungriga så doppa en bommulstuss i citron så håller ni suget efter mat borta”, blabla. Denne tölp har inget som helst underhudsfett och hans ben såg onaturliga ut. När jag säger inget underhudsfett överhuvudtaget, då menar jag verkligen INGET!

Tycker verkligen synd om denne pojk. Det han själv inte har insett är att han lider av en allvarlig sjukdom, ätstörningar kallas det visst. Vilket jag också haft problem med i de yngre tonåren. P.g.a. min egen livserfarenhet blir jag än mer förbannad när han har mage att uppmana andra (givetvis främst unga tjejer i bloggsfären) att sluta äta! Vet själv hur otroligt lättpåverkad man är som tonåring, allt negativt, allt ideal, biter medan det som för mig idag är positivt anses negativt i den tiden av livet.

Okej, fine att han har problem, det finns ju ingenting för mig att göra i det fallet, men att han uppmanar andra att apa hans livsstil. Han har gjort sitt val, men av vilken anledning vill han att andra skall göra samma val?

Tänker tillbaka på talet jag förde under Internationella Proven, svenska B, under gymnasiet. Ämnet jag valde att behandla var Pro-Ana, de flesta av er vet säkerligen redan vad det är så någon närmre förklaring tror jag inte krävs. Om du mot all förmodan inte vet vad Pro-Ana är, sök upp det på Google and you will see. Jag grinade under mitt tal, tänkte tillbaka på min svåra tid, och lika uppgiven känner jag mig just nu. Fast jag är mer förbannad än ledsen, riktigt jävla förbannad faktiskt.

Ibland är bloggvärlden läskig. Dessa människor vet att de har makt och utnyttjar det givetvis. Vill inte ens tänka på hur många flickor som farit illa efter att ha läst t.ex. Kissies blogg som starkt förespråkar att där minsann måste finnas en glipa mellan låren annars är man grovt överviktig och mindre värdig i samhället. När det är blåsta brudar som K som leder bloggvärlden, var fan är vi då på väg? Jag ser inga framtida politiker, makthavare eller professorer i detta land. Ser ingen som helst framtid för vår generation. Det kan låta hårt, men det är ändock min åsikt.

Den dag jag hittar en vettig blogg, bara sådär, skriven av en bra person, då skall jag dansa segerdansen och tända rökelser. Naken om sig så vill.

Spyr galla över alla er där ute som utnyttjar er status till sådana skamliga uppmaningar som att dra på sig t.ex. ätstörningar. Ni är en skam för detta land, and I mean it! Klipp er och skaffa ett riktigt jävla jobb för fan!

Annonser

Ojoj, nu är det plötsligt väldigt synd om ”Oskar” som våldtog två tjejer i Bjästa, han har gjort en anmälan mot SVT. ”Vi fick aldrig något erbjudande att komma till tals i programmet” (Uppdrag granskning) – så uttrycker sig våldtäktsmannens mamma. Men vilka argument skulle möjligen hålla när man försvarar en, dessutom två gånger, dömd våldtäktsman? Det skulle bli cirkus av hela grejen.

”I anmälan skriver hon att det var lätt att identifiera ”Oskar” i programmet, eftersom det spelades upp ljudfiler från polisförhör. ”Oskars” bror hängdes också ut genom att de visade bilder från hans blogg i programmet. På bloggen fanns uppgifter om hans namn, adress, mobilnummer och e-postadress.”

Broderns blogg var/är offentlig. Jag har själv varit inne och kollat på den, och jag kan ju säga att han gick ju knappast under stolen med sitt hårt riktade hat mot de två våldtagna tjejerna. Hans blogg var endast till för just detta: att sprida sina åsikter ang. hela händelsen, att ”Oskar” var oskyldig och att han borde befrias från alla anklagelser. Dessutom är handlingarna från rättegången och den lagda domen offentlig och går enkelt att finna på nätet. Det är så det fungerar. Att anmäla SVT för detta, som gjorde en otroligt bra insats genom att sända programmet, är detsamma som att ta ifrån dessa två tjejer sin upprättelse.

Känner ingen som helst sympati för varken mamman, brodern eller allra minst ”Oskar”. Gärningsmannen är skyldigt dömd och hans mamma och bror är uppenbarligen två av de personer som förespråkat den hårda mobbning dessa två tjejer fått utstå, de två tjejer som fick en hel kommun emot sig. En av dem tvingades dessutom fly. Att våldtäkten skedde på en skoltoalett, kanske en av de platser i sin närvaro där man skall känna sig som tryggast, gör mig illamående och än mer fly förbannad.

”Enligt mamman har Uppdrag Granskning förstört familjens liv. De har nu tvingats lämna Bjästa och flytta till skyddad adress.”

Kan det vara karma, må tro?

Ni finner artikeln från Aftonbladet här!

Jag tycker att hela det här inlägget, där Kissie för det första tror sig veta hur skattesystemet i Sverige fungerar och för det andra bombhotar Skatteverket, är något av det mest skrämmande jag någonsin läst. Hon tror sig vara one of a kind, jag citerar:

”Nej än har jag inte deklarerat och tror dom att jag ska sitta och skriva om vem som har betalat alla mina sponsrade dildos också eller? Jag betalar inte ens mina egna tamponger, den ni! Nej Sveriges största bloggerska skattar inte, det räcker att jag sitter här och bloggar för er, det är ju för eran skull.”

Kissie har alltså hellre en svart verksamhet under sig än en vit. Hon tror att bara för att hon är Sveriges största bloggerska och faktiskt bloggar för sina läsares skull skall slippa skatta. Läkare, anställda på Arbetsförmedlingen, kommunen, butiksbiträden… för vems skull jobbar de? Jo, de jobbar för vår skull, för att vårt samhälle skall fungera. På vilket vis får Kissie vårt samhälle att fungera bättre?

Nej, den lilla giriga fejkade plastikprinsessan bloggar inte för någon annans skull, det är helt och hållet för egen del. Hon har ju trots allt världens enklaste jobb. Nu när fjanten måste börja skatta svider kanske verkligheten en aning. Nu bör hon inse att det inte finns någonting speciellt med henne, hon utmärker sig endast genom att vara så totalkorkad som det är möjligt.

Är det bara jag som är trött på denna fjortis? Herregud… blir ju fan mörkrädd!

Loggade nyss in på Facebook och såg att jag hade fått en invite av Z-mom. Brukar i de flesta fall ignorera inbjudningar till grupper, event o.s.v, men den här gången var det faktiskt någonting som fångade mitt intresse: Stoppa telefonkatalogen NU!

Kommer ihåg att jag bara för några månader sedan, vid det senaste utskicket från Eniro, mumlade om hur jäkla onödiga telefonkataloger faktiskt är. Jag har inte träffat en enda människa under de senaste tre åren som har användning av dessa. Inte ens min mamma och pappa, som förr slet dessa med hälsan, har något som helst intresse av pappersklumparna. Visste ni t.ex. att endast 5% av svenskarna använder sig av telefonkatalogen? De andra 95% (ca. 5 miljoner exemplar per år) låter skiten ligga. Säger inte detta rätt mycket om värdet i det hela?

Vi lever i en ny era där böcker kan laddas hem från internet och tidningar läsas digitalt, där vi kan hitta i princip vad och vem vi vill. Miljöfrågan är större än någonsin och ändå skövlar idiotiska Sverige 1% av vår skog bara för att kunna skicka ut onödiga exemplar av dessa telefonkataloger. Fem miljoner exemplar, per år, ligger och ruttnar samtidigt som våra makthavare förespråkar vikten i att ta hand om miljön i sina kampanjer. Jag bara undrar: var ligger logiken? Eller har de bara otroligt dålig koll på vad som faktiskt händer med våra skogar, vår miljö och vår natur? Jag skulle vilja kalla dem riktiga puckon.

I detta fall borde vi se och lära av Norge, lyssna på och ta till oss av vårt spännande grannland. Där är telefonkatalogen förbjuden för utskick, endast de som lägger en beställning får en. När stannade Sverige i tiden? Varför är inte detta en förändring som sker här, just nu?

Vill vi värna om miljön försöker vi påverka – that’s how the story goes. Jag skall göra allt i min makt som vanlig medborgare att förändra detta, för jag anser att detta är en sådan liten fråga som borde kunna besvaras och lösas enkelt. För mig är det helt oförståeligt att detta får försigå i ett sådant ”modernt” land som Sverige. Eller är vi kanske inte så moderna som vi trott?

En eloge till Norge som visar sitt engagemang för miljön, för sina medmänniskor, för djuren, ja, för vår värld. Det kanske är ett litet steg i utvecklingen, men det är åtminstone ett steg i rätt riktning. Så det så!

Mitt första steg i arbetet att påverka blir att uppmana er att gå med i gruppen. Blir det tillräckligt med medlemmar kanske processen kan gå snabbare, kanske vi slipper dessa pappersklumpar redan inom ett år. Så gå med för miljöns skull, för vår världs skull, nu vill vi visa att vi bryr oss. Vi kanske inte är några politiker men vår röst hörs också om vi arbetar tillsammans. Gör er hörda! Sprid ordet i cybervärlden, skriv om detta på er blogg, skicka mail till era vänner. Gör allt som står i er makt!

En nattlig hälsning från Elfrida, som nu kryper till kojs.

Vill HEM nu!

Publicerat: 2010/03/31 i Åsiktshörnan, Idioti

Nu börjar jag bli riktigt less på att sitta här ensam, så jäkla trist!

Och jag är jääääävligt less på att inte ha ett skit att skriva om här. Har verkligen INGENTING! Är så jävla trött på mitt förbannade jävla liv nu att jag nästan blir ARG! ÅÅÅÅH vad jag önskar att jag bara kunde lämna den här helveteslägenheten och aldrig mer komma tillbaka! ALDRIG MER!

Önskar jag kunde skita i Jobbtorget, socialen, allt bajs vad fan det nu gäller! Orkar inte! Har aldrig trivts så jävla dåligt med mitt liv som jag gör just nu. Vad i helvete skulle vi (läs: jag) hit och göra?! Varför tog jag det där jävla jobbet som resulterade i att vi plötsligt blev inneboende?! Med en person som jag ogillar dessutom, som inte ens kan se på mig eller säga hej, inte ens ”grattis på födelsedagen” när jag bjuder på tårta o.s.v. Är så jävla trött på allt detta att jag snart drar oavsett konsekvenser, orkar fan inte bry mig längre!

Fuck this life.

Just nu finner jag ingen som helst livslust. Allt är så jävla tråkigt och jag trivs inte alls med mitt liv som det ser ut. Var årgång 1990 dömda att misslyckas så totalt eller är det bara jag som är försatt i skiten? Det finns inga jobb och ändå har folk mage att gnälla ”tjäna pengar”, ”skaffa dig ett riktigt jobb”, ”börjar försörj dig själv”.

Förstår inte dessa människor att jag faktiskt vill jobba? Att jag gärna skulle vilja tjäna mina egna jävla pengar? Om det är någonting jag hatar (ja, suprise, suprise mamma och pappa) så är det att be om pengar eller låna pengar. Är så jävla trött på att få order, att folk försöker kontrollera mitt liv.

Sedan det här med att låta sin egen olycka gå ut över någon annan, det irriterar mig något så fruktansvärt! Andras handlingar har ingenting att göra med mina. Om det finns någonting som jag tycker om att sysselsätta mig med, t.ex. TV-spel, datorspel, då är det väl ingen annan som skall komma och säga ”ja, det finns mycket jag skulle vilja göra men som jag inte har råd med”.

Och? Vad fan bryr jag mig? Låt inte din jävla olycka gå ut över mig. Förbjud mig inte att göra det jag gillar, säg inte åt mig vad jag skall och inte skall göra bara för att du har bestämt dig för att du inte kan göra det och det och det och det. Men nu vet jag mycket väl hur uppskattad jag är här, vad jag betyder och inte betyder. Värdelös. Så uppskattad känner jag mig. Var så jäkla glad igår för att få komma hem men det första man stöter på är någon som direkt börjar ställa krav och säga åt mig vad jag borde och inte borde göra, att jag skall ta hand om mina pengar och bli självförsörjande.

Som om det vore så jävla enkelt eller? Skaffa ett jobb till mig då för fan, om det nu är så förbannat lätt! Eller hur? Jag vet inte hur det fungerade på 50-talet, men idag är det i alla fall ingen som bara ringer och säger ”nej men hej Elfrida, vet du vad? Du har fått ett jobb!”. Idag får man inte jobb, hur mycket man än söker. Allt som finns på marknaden är små jävla skitjobb som inte ens ger 70 kronor i timmen, en jävla lön som man knappt kan betala hyran med för att sedan leva på knäckebröd och kranvatten resten av månaden. Förstår inte generation 50 att detta är sjukt frustrerande? Förstår ni inte hur lätt för er ni har haft det? Att ni har haft en sådan jävla tur?

Ni kan skatta er lyckliga att ni är födda under rätt årtionde. Själv är jag extremt missnöjd, frustrerad och bitter. Orkar snart inte mer. Jag gör verkligen inte det. Är så förbannat opepp på att leva, jävla skitliv. Döda mig långsamt. Och folk får bli hur förbannade de vill p.g.a. detta inlägg, om ingen bryr sig om mig då tänker jag inte lägga ned energi på att tänka mig för i bloggen heller. Never ever fucking ever!

The old, good days!

Publicerat: 2010/03/18 i Åsiktshörnan

Börjar bli uppriktigt less på MSN! Det händer verkligen ingenting! Ingen skriver och när jag skriver, då är det ingen som svarar. Kommer ihåg när man var yngre, då satt man bara på MSN och töntiga Lunarstorm. Då fanns det alltid någon man ville prata med och någon som var intresserad av att konversera. The old, good days.

Jag tycker det är synd att MSN har blivit så trist eftersom jag är en sådan översocial sate! Jag vill helst prata hela tiden, med alla, dygnet runt. Fråga Henrik, jag är en sleeptalker och innan the sleeptalk trackar jag honom med x antal samtalsämnen innan vi skall sova. Det slutar nästan alltid med att han blir sur och ger ifrån sig ett ”men tyst nu, jag vill faktiskt sova!”. Ja, men jag vill faktiskt prata och det är typ tusen gånger så nyttigt som att sova…

Nej, men allvarligt, jag saknar den gamla MSN-tiden väldigt mycket. Det var så lätt att connecta med folk och all rätt finns att dra klyschan ”det var bättre förr”. Bring me the older days! Någon som tycker detsamma?