Det kliar i kroppen av tankar.

Publicerat: 2010/07/06 i Livet

Kroppen är irriterad, hjärnan tillhör kroppen men den existerar ändå någonstans för sig själv. Just nu ligger alla mina tankar, hela min hjärnverksamhet, på studier. Det liksom kliar. Känslan skulle kunna liknas vid irritation, men även förknippas med någon typ av längtan eller saknad.

Mitt sista halvår på gymnasiet var allt annat än lätt. Jag gick totalt in i väggen, förlorade studiebidraget och vid den tidpunkten orkade min kropp inte med längre. Varken fysiskt eller psykiskt. En levande zombie, som var dag försökte ta sig upp ur sängen för att på alla fyra kravla sin väg till skolan. Där min kropp egentligen borde vara. Men psyket sade nej, hela mitt inre stretade emot. Få förstod, många frågade ”varför är inte du i skolan?” eller ”vad fan, gaska upp dig!”.

Kan helt ärligt sitta här framför skärmen och erkänna att jag vet hur det är att vara utbränd. Vet hur det känns att ha sabbade betyg. En sur känsla, som gammal mjöl med jordgubbar och citronsyra. Den är lustig, ihärdig, ofrånkomlig. Obotlig.

Tankar som ”jag är ju en sådan begåvad tjej, vad fan gjorde jag med allt egentligen?” når mig var dag. Jag borde inte beskylla mig själv, det var inte jag som var där det sista halvåret. Spenderade tid utanför min person, utanför min begåvning. Den person som då satt i skolbänken några dagar i veckan var den person som sabbade allt. Inte jag. Jag vet ju det, egentligen. Så varför är det så svårt att inte tro att det är en lögn?

Jag fightas med det förflutna var dag som går. Vetskapen om att jag sitter där med ett samlat betygsdokument i byrålådan, som förföljer mig varje timme, minut, sekund, det gör mig illa till mods. Samtidigt försöker jag ställa mig upp raklång och intala mig själv att jag faktiskt kan. Att det går att göra någonting åt allt detta.

Har aldrig i hela mitt liv känt en sådan längtan efter att ställa saker och ting till rätta, att studera. Och denna gång för mig själv. Inte för mina lärare, inte för mina klasskamrater. Någonting som förstörde mig inifrån, sakta men säkert, var helt klart att jag är en sådan begåvad tjej. Kraven på den begåvade klasskompisen, eleven, vännen eller dottern, de är alltid större i ens egna ögon än i de i ens närvaro.

Jag tänker släppa kraven och tankarna, jag tänker köra mitt race. Mina betyg skall bli vad de egentligen borde vara. Så är det bara.

Bjuder på denna otroligt hemska bild från min student 2009.

Annonser
kommentarer
  1. Nenne skriver:

    Stackare! ❤

    Jag känner verkligen igen mig i det du skriver… egentligen svackade jag hela tiden i skolan pga av deprission, ångest, panikångest.

    I slutet kände jag bara, fan… jag orkar inte mer. Det var liksom, allt skulle lämnas in, allt skulle göras, alla kämpade på, en annan satt typ vid skåpen och orkade inte röra sig. Eller så låg man kvar hemma i sängen för man kände bara att alla ville en nånting. Värre var känslan av att inte vara där, efteråt. Att alla bara undrar vart man var, det gjorde det värre. Usch vad jobbigt det var. Jag orkade inte tänka.

    Börjar få tillbaka pressen nu när jag går hos jobbcoach. Jag har inte mycket att luta mig på och jag glömmer o höra av mig o ju längre tiden går ju jobbigare blir det. Vad säger man? Hej jag mår dåligt har inte orkat men nu kan vi köra igen? ahhhh baiz. Så ska börja plugga nästa år förmodligen. Skönt att du har peppet!

    Lycka till!

    • popgownia skriver:

      Förstår vad du menar, allt kändes verkligen skit där i slutet. Jag led väl också av en mildare depression och ångesten var ju total.

      Vill också börja plugga nästa år, så jag tänker plugga upp mina betyg nu till hösten och söka in till utbildningen jag vill gå till hösten därefter.

      Hoppas allt löser sig för dig! ❤ Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s