Hade det inte kunnat vänta ett tag…

Publicerat: 2010/05/30 i Livet

… eller i alla fall till efter flytten som sker i morgon.

Det hela började för några veckor sedan då jag och Henrik skulle gå ut för en liten powerwalk. När jag reser mig upp från stolen vid datorn så liksom knakar det till rejält  i mitt högra ben, det gjorde ont men tänkte inte mer på det liksom. Snart fick jag känningar i höger knäveck, speciellt om jag var stillasittande i några timmar och sedan reste mig upp. Under några promenader fick jag krampliknande smärtor i knävecket, men relaterade då inte detta till mitt tidigare knakande ben (som för övrigt lät som om det skulle gå sönder…).

Tyckte det var så jäääävla jobbigt med dessa ”kramper” eller ”sendrag”, att jag fan inte ens ville gå mer. Var tvungen att stanna flera gånger under våra promenader p.g.a. detta.

Men som om inte detta vore nog verkar det än värre än så. Har allvarligt börjat fundera på om jag faktiskt dragit på mig en riktig knäskada. Ingen liten fjantskada som stannar i en vecka, nej… Nu har det liksom ”spridit” sig, eller kanske bytt smärtpunkt. Nu kan jag få kramp i knäskålen av alla ställen istället för i knävecket, speciellt när jag SITTER ned. Har vaknat med kramp i knäskålshelvetet tre gånger denna vecka. Varav en idag när jag somnade till fem minuter i bilen, resten när jag legat i fosterställning.

Alla har väl någon gång drabbats av kramp, right? Jag kan helt ärligt inte tänka mig något värre ställe att ha kramp på, efter egen erfarenhet som idrottstjej (eller efter x antal bakfyllor, för den delen), än knäskålen! Fy bövulen vad ont det gör! Det gör så ont att jag egentligen bara vill skrika. En brinnande, ihållande smärta till dess att jag på något vänster lyckas räta ut benet (vilket för övrigt inte är speciellt lätt i en trång bil). Detta ger mig givetvis vid varje tillfälle enorm panik.  Tror jag skall dö varenda jävla gång! 😛

Så, för att göra saken än jävla värre kan jag berätta för er att jag fått en liten extra bonus; nämligen konstant smärta i knäskålshelvetet, no matter what I do! Det är alltså inte endast kramper längre, utan det gör verkligen ont all the time.

Jag har målat upp de allra hemskaste scenarion här i mitt lilla fula huvud; en cancerknöl i benet; något problem med högra bens korsband; att jag lyckats krossa någonting i knät då när det knakade till så förjävligt för några veckor sedan; att en sena hamnat i kläm och aldrig kommer falla tillbaka rätt, så att säga; att jag lider av magnesiumbrist eller liknande med tanke på kramperna. Alltså, listan kan göras lång men en cancerknöl är ingenting jag är rädd för, då hade jag förmodligen inte fått dessa kramper i sömnen.

Har läst runt en del på forum and such, och det verkar som om detta är vanligt. Läste ett specifikt fall där någon berättade precis samma historia som jag; först knävecket, sedan knäskålen. H*n hade botat detta med magnesium och ett glas mineralvatten innan h*n gick och lade sig.

Är det någon som varit med om detsamma och kan komma med några handsome tips? Funderar på om det är värt det att boka en tid hos läkaren eller om man kanske skulle testa sig fram lite innan? Är liksom rätt jävla luspank!

Hur som så får jag väl göra mitt bästa i morgon då jag och Henrik flyttar ut alla våra grejer från Linköping hem till Katrineholm. Tveksamt just nu dock om jag kommer kunna göra någonting alls, så jävla ont gör det. Skithelvete också!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s