Fullspäckad helg på ingång!

Ah, jesus, har så himla mycket på gång till helgen. Andreas ringde nyss, så i morgon blir det fika och på lördag är det party at his place. Sedan skall jag och Henrik även hinna med en grillkväll hos Patrik i morgon kväll. Blir nog en hel del slack på söndag, har jag en känsla av. Hoppas inte att jag blir lika full på lördag som jag blev sist hos Andreas, då jag inte ens kunde gå. Bokstavligt talat. Hade det inte varit en hemmafest, där jag visste vilka folk var, hade jag helt klart trott jag blivit drogad. Det värsta är att jag kommer ihåg precis allt från kvällen, trots att allt bara var svart för ögonen.

Nåväl, skall nog inte dricka så mycket i helgen. Har inte ekonomi till det, lika bra så. 😛

Ser väldigt mycket fram emot min helg i alla fall. Tack Andreas för att du tänker på lilla mig! ❤

Annonser

Add new inlägg.

Ja, min wordpress säger åt mig; add new inlägg. Bokstavligt talat. Visste inte att det var så hippt med svengelska, men nu har tydligen wordpress anammat det moderna.

Livet leker och jag mår väldigt bra och är väldigt jävla motiverad. Motiverad till att skaffa egen lägenhet här i Katrineholm med älsklingen, motiverad till att träna, plugga, jobba; you fucking name it! Är trött på att sitta, läsa bloggar, bli ”avundsjuk” och nästan få tuppjuck över tanken ”varför kan inte jag vara hon?”. Ta Kenza t.ex., vilken jävla brud! För henne är det möjligt att helt plötsligt boka en randomresa ut i vida världen tillsammans med sin pojkvän. Vem skulle inte vilja kunna göra det?

Åh!

Igår kom jag i alla fall en liten bit på den sunda vägen. Mamma och pappa köpte löparskor till mig, jag fick välja helt själv. Gick omkring och kollade på billiga modeller (som sig bör), när mamma plötsligt ser ett par skor och säger ”men de här då?”. Jag ser på prislappen och undrar vart det gick fel den här gången? Har hon slagit i huvudet, tanta? Sedan tittar hon vidare, ser ett par ännu dyrare och utbrister ”men de här då?”.

Hon hade helt klart slagit i huvudet. Personligen visste jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen, det gjorde nästan ont i mig att ta emot de där skorna. Mamma sa att jag inte fick skriva ut något pris här på bloggen, men skall i alla fall ta ett kort och visa er senare. Kameran ligger hos Henrik, och mammas kamera skulle inte göra dem rättvisa. De är väldigt fräna i alla fall, helt i min stil; rosa och grå, Nike. Så sköna att se på, så OTROLIGT jävla sköna att gå i!

Den enda anledningen till varför jag fick sådana dyra skor är p.g.a. min fot. Är liksom lite plattfotad vilket ger smärtor i hålfoten när jag använder hårda skor i billigt material. De nya skorna är verkligen en investering, de kommer hänga med länge. Gick ut på en timmes promenad igår och det har aldrig varit så skönt eller svettigt att gå. Underbart!

Skall ta mig en promenad idag med, såklart. Skall bli otroligt skönt. 🙂 I ett senare skede skall jag göra skorna rättvisa och börja springa, vilket kommer bli soft (skorna väger typ… 20 gram? Haha, skitlätta i alla fall).

Nu skall jag mysa med min älskling som vill att jag kommer och lägger mig. Hörs senare maybe!

Godnatt på er!

Nu stänger jag kiosken och slaggar. Har slackat framför datorn hela kvällen och känner mig rätt jävla sliten. För övrigt ogillar jag WordPress förändringar. Hela panelen är knas… Vet inte om det är jag som har gjort någonting konstigt eller om de faktiskt försämrat sin standard. Får försöka ta reda på det i morgon.

Godnatt på er coola katter!

”Ni kan applådera nu”

Var det någon som möjligtvis såg på Talang 2010 ikväll? Var det möjligtvis någon som hängde kvar till slutet och råkade se en 24-årig kille skära sönder sitt vita linne med en baotakniv och efter dess jonglera? Okej. Det var min chef på GodEl, Peter. Skön kille, yes indeed! Jag sa innan pausen, då man fick se honom en snabbis: ”SHIT, det där såg verkligen ut som Peter!”.

Flög fram ur fåtöljen. Sedan flög jag ännu längre, ja, jag HOPPADE upp, när jag efter pausen fick se att det faktiskt var han! HAHAHAHA! Han har jonglerat för oss på afterwork, en riktig höjdare alltså. Ruskigt skön är han. ”Ni kan applådera nu”, fucking love it!

Kunde givetvis inte låta bli att skicka ett SMS med några uppmuntrande ord som t.ex. ”du, det där gick ju inte så bra!”. HAHA! Detta kommer jag leva länge på! 😛 Skulle inte förvåna mig ett dugg om detta var en deal/utmaning mellan Peter och GodEl. Där tävlas det verkligen om vad som helst. Ett år lovade Peter att diska all disk efter deras julmiddag på kontoret om han höll ett lägre snitt än någon annan försäljare på företaget. Andra gången lovade han att simma ett varv runt Örebros slott om han fick ett lägre försäljarsnitt än någon annan.

Han losade den sistnämnda, om jag inte minns helt fel.

Skönaste chefen ever, totally! :p

Åj, så ruuligt!

Sitter just nu vid syrrans dator, som just nu fungerar mer eller mindre som min. Den är stationär och det är awesome! Anledningen till att jag lagt beslag på denna burk är såklart för att jag vill kunna spela. Hade en jäkla massa problem med DVD-enheten, det fungerade helt enkelt inte att spela DVD-skivor. Så fick jag reda på, efter ca. två veckor, att spelen faktiskt finns att ladda ned digitalt över internet…

Det kändes ju sådär att få reda på det efter det att morsan slitit så för att hitta någon lösning till DVD-problemet. 😛 Men men, nu sitter jag i alla fall här och installerar WOW. I sniiiigelfart! Omkring 600kb/s är grejer det!

Skall väl glo lite på talang kanske medan detta slöar sig framåt. 🙂 Laters!

Back in Ktown.

Några vårtecken finns i alla fall att skåda i lilla Katrineholm, trots att det faktiskt låg snö på marken igår när vi anlände. Förra sommaren byggde Henriks föräldrar en liten uteplats på framsidan av huset, nu är den helt full med blåsippor. De sticker liksom upp mellan plankorna, hundreds of them!

Nu är vi i alla fall tillbaka i lilla Ktown och i morgon vankas det fest för Mr. Svensson som fyller 23. Skall bli himla kul. Ikväll skall jag nog mestadel chilla med föräldrarna framför Talang 2010. Äta något gott kanske. Mys!

Har inte lust med mycket annat idag, men om någon har tid att ses, hör av er.

Laters.

Kärlek till dig.

En del av er har varit väldigt gulliga och kommenterat så fint till mig föregående inlägg, ni är så otroligt omtänksamma, tack för det. Värmer gott i hjärtat.
Jag var helt övertygad om att det var slut där, mellan mig och Henrik. Han tog första bästa tåg till Linköping och vi träffades på stationen. Tog bussen hem. ”Hur kan du vara så lugn?” var något av det Henrik lyckades trycka ur sig med sin gråtspruckna röst. Svaret är att jag inte såg någon anledning till att gråta, för jag visste att han tyckte detta var minst lika jobbigt som jag och om vi båda ballade ur skulle det råda kaos.

När vi kom hem till lägenheten samtalade vi länge, invecklat, noga men framförallt otroligt ärligt. Vi är väl överens om att detta, som kunde ha varit slutet, berodde på brist på engagemang, kommunikation och vår boendesituation. Trodde aldrig att där skulle finnas en andra chans, men det är skönt att vi båda är vuxna och att vi förstår varandra så pass bra. Jag vet att jag har varit gnällig, att jag inte direkt varit idealflickvännen, men Henrik har inte heller varit perfekt. Vilket jag inte vill att han skall vara!

Vi är så lika, han och jag, att jag inte är rädd för våra brister. För mig är Henrik en helt perfekt person, men att vara perfekt som pojkvän är omöjligt. Ingen kan utan att ljuga säga att det finns en perfekt pojk- eller flickvän. För varandra är vi alltid perfekta, men bakom ytan finns brister som kanske inte alltid är så lätta att prata om utan att verka påstridig. Kärlek är knepigt, helt enkelt.

Är så himla glad att vi tog detta på ett moget sätt, snackade igenom allt och kom fram till att vi inte alls vill vara utan varandra. Vi hör ihop. Saker och ting har varit otroligt dåliga de senaste månaderna, men för att se det från den positiva sidan så kan det ju bara bli bättre. Jag tänker kämpa för oss, vi tänker kämpa för varandra.

Jag älskar dig Henrik, tack för att du är du tillsammans med mig! ❤