Herregud, snacka om att gå upp alldeles för sent. Ångest, ångest, ångest!
Men vad fan skall man göra när sängen är så äckligt skön då? Man bara ligger där och så tänker man “åh, men fem minuter till gör ju ingenting”. Kan utefter egen erfarenhet intyga att jo, de gör visst något, för plötsligt blir fem minuter till ytterligare sextio. Det är inte okej.
Antar att min långa sovmorgon beror på tredje världskriget som utbröt igår hos Jens. Vi blev helt plötsligt attackerade av Hitler som återuppstått i form av en bålgeting. Något lättade var vi (mest Jens skulle jag tro) när geting-Hitler dog och jag gav honom en hedersvärd begravning genom att slänga ut honom från balkongen.
Är det inte mygg, då är det baotagetingar(fåglar). So typical!
